Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning

Rimbo Grandes Yo1s

 

Den här byggsatsen var tänkt att bli en av mina första lödda byggsatser, jag tyckte den var ohyggligt dyr när jag köpte den och bävade inför den dag då jag skulle börja bygga på den. Så den blev liggande medan betydligt mer komplicerade projekt påbörjades och avslutades istället(*. Känslan av 'respekt' eller snarare skräck, inför just Yo1s har fortfarande inte lämnat mig...

 

Ett driv köpte jag från Kai Nilsson för säkert 10 år sen (nä nu ljög jag kanske, men jämrans länge sen var det i alla fall...) och det har luggit till sig sen dess. Helt igenbeckat alltså trodde jag. Men ånejdå, Kai vet minsann hur en slipsten ska dras. En knapp halvtimme på rullbocken senare så gick det precis lika bra som allt annat han tillverkat. 

 

 

På årets (2008) sista Mässingsjunta tänkte jag se om jag kunde börja löda lite på den här utan att göra alltför stora misstag. Det ena gav det andra och helt plötsligt var den klar för småfix och en del limningsarbete. Det gick överhuvudtaget undan rätt bra när jag väl kom igång.

 

En liten bit in på korgen insåg jag att det nog skulle krävas lite fixande för att få korgen och underredet att mötas på ett bra sätt. Bl.a. blev det en nödvändighet att våldföra mig på mellanväggarna. Jag sparade det som gick att spara men det syns nog knappt till sist.

 

Det är ju en rätt lättbyggd byggsats, om det inte hade varit för de rätt intrikata bockningarna man blir tvungen till för att få fronterna skeva på det där typiska Hildingcarlssonska viset. Det må se simpelt ut men låt er inte luras!

 

Skillnaden mellan Yo1 och Yo1s är att 's'-varianten är bredare och högre. Intrycket är att Yo1s är betydligt..., betydligt...ehhh...maffigare. Jepp, maffig var ordet! (Nån kanske vill ställa en BigBoy bredvid för att jämföra, men såna övningar ska vi inte luras in på. En Yo1s är maffig helt enkelt).  

 

 

Ytterligare en kväll på Mässingsjuntan ägnades huvudsakligen åt att ordna till det där framgångsrika mötet mellan över- och underdel. Jag lödde fast vinklade mässingslister längs sidorna och efter en kvälls justerande hit och dit lyckades jag få höjden som den skulle vara. Tyvärr hamnade korgen en knapp millimeter för långt föröver när jag hade borrat hål och lött fast M2-muttrar i vinklarna. Lätt irriterad åkte jag hem och fixade till det hela innan jag gick och lade mig.

 

På den högra bilden syns spåren av det jag hann med mellan justeringarna, dvs strålkastare och signalhorn löddes fast. Signalhornet hamnade på ett något ovanligt ställe, jag lydde ju RimboGrandes instruktioner, vilket nog kan ha varit ett misstag om man ska tro all nu (=för sent) konsulterad litteratur i ämnet. Nå, på den individ jag bygger är jag SÄKER på att det såg ut så här. 

   

Nåt som måste åtgärdas på nåt sätt är de glipor som fortfarande finns under fronternas sidofönster och som syns på högra bilden ovan. Eftersom det är för trångt för att tennspackla när fönsterbrädorna lötts fast funderar jag på att spackla med vanligt spackel, om det inte räcker med tippex eller vitlim.

 

Och så här ser ekipaget ut på räls. Ingen slagsida åt nåt håll.

   

 

På bilden till vänster kan ni som jämförelse se hur det såg ut innan sista justeringen gjordes. Knappt märkbart, men ändå en svag tillbakalutning.

   

 

Taket byggs upp av de tillhörande vitmetallgjutna takändarna, och tunna trälister från Northeastern som dränks in med cyanoakrylatlim och sedan slipas till ett jämnt och fint tak. Här är några bilder på takändarna och hur de sluter an mot de etsade fronterna.

 


Efter epoxylimning av takändarna kvarstår rätt bastanta glipor som behöver spacklas innan målning.

   

 

Jag har tidigare byggt ett antal släp och då följt receptet till punkt och pricka. Någon gång har jag fått problem med att CA-limmet rinner längs sidorna och lämnar svårborttagna limrester efter sig. Den här gången tänkte jag istället följa tipset någon gav om att istället använda lister av plast och limma med flytande lim. Det borde gå lika bra tänker jag. 

 

Så här ser släpen ut förresten, jag antar att limresterna inte syns på bilderna, möjligen syns hur taken blir med den här metoden.

 

 

Den rättrogne får säkert krupp vid anblicken av mojängen på bilden nere till höger. Ett brutalt falsarium är det, jodå! Jag byggde vagnar från en av RimboGrandes plåtar med 'ett gäng rälsbussläp' och fick sidor och smalspårsfronter över. Så det blev den här bastarden. Egentligen är det så få som VET hur det ska vara, resp. inte, att risken att en sån och den här vagnen nånsin möts är försvinnande liten.


Nå, tillbaks till rälsbussen. Som sagt och tänkt, plastlister blev det. Jag limmade listerna i ändarna och mot takstöden med tjockflytande ca-lim, sen limmade jag listerna mot varandra med flytande plastlim.

  

 

Möjligen skvätte jag på lite väl mycket, efter 24 timmar var taket fortfarande mjukt... De glipor som uppstod fylldes med tunna plastremsor.

  

 

När taket sent omsider i alla fall torkat är det dags att slipa ner det til rätt profil. Dels ska ju taket vara plant, dels ska det sluta an till takändarna utan synlig skarv. Jag slipade med ganska grovt sandpapper tills jag fick till formen hyfsat. För att kunna bli nöjd behövs emellertid en del spackling. Ett sätt att göra detta som jag använt förr är alltså med ca-lim och bakpulver, men eftersom jag vill slippa ca-limmet får det bli annat spackel. Som ett experiment lade jag på lite tippex, något som funkar om det inte är grövre spackling som behövs. Här ser det väl ut som om det behövs lite kraftigare grejer.

 

 

Efter att ha spacklat och slipat i ett par omgångar var jag nöjd, eller less, möjligen en kombination. I alla fall bestämde jag mig för att gå vidare med målningen. Efter att ha gjort några försök med Humbrolfärg gav jag upp, inte för att det skulle vara nåt fel på färgen men de burkar med Humbrol 71 jag hade hemma hade torkat ihop och var helt oanvändbara, annars hade jag blandat H71 och H96 till en kulör jag var nöjd med. Nu blev det istället en blandning av Vallejo Acrylics 'Iraqui Sand' och RLM74, en ljust blågrå nyans.

 

 

Det krångligaste målningsmomentet är nog att få till den gröna midjelinjen på ett snyggt sätt. Ett tag funderade jag på att spruta men tänkte att det nog borde gå att pensla. Jag maskerade så gott jag kunde, sen målade jag linjen med Humbrol 120 och ganska torr pensel. 

 

 

Resultatet blev, efter lite touch-up, helt ok. Den gröna linjen ser i stort sett ut som den ska och med lite justering ska jag säkert bli nöjd med den. Emellertid släppte den gula färgen på några ställen när jag drog av tejpen. Att bättra på med nyblandad färg och tro att det ska bli osynligt är ju Mission Impossible tyvärr. Jag målade på ett lager 'grundfärg' där det såg ut att behövas för att sen komplettera med färgsprutan när andan faller på.

  

 

När jag ändå plockade fram sprutan för att måla min Gus-vagn passade jag på att ge min Yo1s sin hett efterlängade komplettering. Av bara farten kom dekalerna på, hål för A-ändesskärmar och v-torkare borrades och korgen mattlackades. Dessutom löddes en dekoder (DigiTrax DZ123) in. Nu återstår egentligen bara att fönstra korgen och limma dit A-skärmar och vindrutetorkarna.

  

 

Och sehär, fönstrad och med ditlimmade torkare och skärmar! Det som nu återstår är att möla in alla sladdar, dekoder och bröte på nåt bra ställe så det går att montera ihop korg och underrede. När därefter bagagehållarna kommer dit är den här vagnen faktiskt färdig.

  

 

De sista momenten klarades av alldeles galant, efter provkörning och lite dekoderinställningsmeckande är det bara att konstatera att den här vagnen faktiskt blev färdig till slut. Och det tog bara strax under 11 månader...!

     

 

 

*) Det här med att avsluta projekt ska inte tas bokstavligt. Det är ju fasligt många av mina projekt som påbörjas, drivs en bra bit framåt, men av olika anledningar liksom aldrig lämnar 'WIP'-stadiet. Tebax

 

Stinsen

.