Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning

El

Det elektriska på DSJ som jag ser nån anledning att beröra här handlar om 1) Körreglagekoppling, 2) Sektionering, 3) Signaleringen och 4) hur jag gjorde Ställverken till stationerna.

 

En fråga som brukar dyka upp är 'Hur påverkar signalerna tågen?'. Svaret är, 'Genom att lokföraren är vaken och kollar vad han pysslar med, exv genom att titta på signalerna'. Det finns alltså ingen orealistisk och automatiserad process som gör att allt går automatiskt... ATC infördes efter 1967 i den här delen av världen.

 

Körregleringen

DSJ är planerad för att man ska kunna köra maximalt sex lok samtidigt och oberoende av varandra. Det finns fyra 'reglerbussar', A till D, till vilka man kan koppla in körreglage i DIN-pluggar med s.k. Värmlandskoppling. Via A-D kan man styra ett lok var som helst på banan. Vilken av de fyra bussarna som styr ett visst ställverksområde eller station väljs med hjälp av en vridomkopplare.

 

Det går alltså inte att köra två tåg oberoende av varandra inom en station. Med ett undantag: De två största stationerna har var sin 'lokal' anslutning, begränsad till att styra trafik inom stationsområdet.

 

För att möjliggöra digital körning kommer D-bussen att kopplas helt digitalt, därmed föreställer jag mig att det kommer att vara åtminstone teoretiskt möjligt att kombinera analog och digital körning, om man nu skulle vilja det. Att välja antingen det ena eller det andra kommer i alla fall att vara möjligt.

 

Sektioner

Stationerna är egna ställverksområden som sen inom sig är sektionerade i närmast traditionell omfattning. Linjesektionerna mellan stationerna, dvs mellan in-/utfartssignaler, styrs från en stationspanel på samma sätt som stationerna, som ett ställverksområde där matningen väljs med en vridomkopplare.

 

De dolda spår som finns ingår antingen i linjen mellan en plats och en annan, eller utgör, tillsammans med den dolda bangården, en egen sektion.

 

Signaler

De signaler som finns på DSJ är egentligen bara in- och utfartssignaler till stationerna. Några mellansignaler finns inte. Infartssignalerna är försignalerade medan utfartssignalerna inte är det. Som i verkligheten styrs signalbilderna av valda växellägen, dvs är tågvägen lagd i växelkurva visas 'kör 40'. Omöjliga tågvägar ger 'stopp'.

 

Det man som tågklarerare har att göra är att lägga växlarna rätt och sen välja om man vill ge klart för infart på stationen, eller för utfart från stationen. Har man gjort rätt kommer korrekt signalbild att visas och föraren kan i teorin följa signalen. Vid utfart måste man väl titta efter stinsspaden som väl får antas ersätta mellansignalerna.

 

 Ställverkspaneler

Ställverken på DSJ kontrollerar sektionering och signalering. Sektioneringen är gjord enligt konstens alla regler, och med digitalteknikens genombrott är allt jobb som lades ner på den nära nog totalt bortkastad möda...  MEN, panelerna har dessutom den viktiga funktionen att visa signalbilderna. Detta innebär bland annat att jag kan se hur/att allt funkar innan jag bygger landskap och monterar signaler. Signalbilderna ger också i viss mån en möjlighet att snabbt se att ingen växel ligger dramatiskt fel.

 

Panelerna är uppbyggda i 'sandwichkonstruktion' av aluminium, papper och plexiglas. Till detta en del omkopplare, en drös lysdioder, några motstånd, och en fasansfull kvantitet kabel. Utanför själva panelerna men ändå en viktig del i dem är de reläer som bl.a. gör att samtliga signaler har 'stopp' som viloläge.

 

Som grund finns en aluminiumplatta/-plåt, sen en datorutskriven spårplansbild (jag använder powerpoint, den kvalitetsmedvetne köper naturligtvis ett trevligt grafikprogram för några tusenlappar för att göra sina paneler), ovanpå vilken en plexiglasskiva läggs för att skydda det hela.

 

Låter skitenkelt kanske, och det var det nog. Det som var svårast var att borra i plexin, den vill lätt spricka och i övrigt bete sig på allehanda krångliga vis. Sen är det ju jobbigt att löda på alla kablar. För att inte tala om slitet att hålla ordning på dem. (Tänk vad skönt med DCC, bara två kablar att pyssla med...eller hur det nu var...)

 

 

 


 

 

 

.